Sök
  • Ares Habitats

Stadsflykten i sviterna av covid

Under dagarna har trenden med att flytta ifrån storstäderna återigen uppmärksammads av medier. Ny befolkningsstatistik har blivit tillgängligt som visar att trenden med att välja bort storstan håller inte enbart i sig, utan utflytten har till och med blivit ännu större under pandemiåret 2020.


SVT rapporterar om "tusentals" svenska som väljer att lämna Stockholms innerstan. Pandemin och framförallt möjligheten att jobba på distans har pekats ut som en av de anledningar varför trenden blir ännu kraftigare. Och allt mera av de som välja ny bostadsort lämnar storstadsregionerna för ett liv på landsbygd.



Det är ingen överraskning att staden tappar folk med tanke på året som gått. Pandemin har satt fingret i såren på de utmaningar stadsbor handskas med: Det är trångt, både i de dyra innerstadslägenheter och i tunnelbanan på vägen till jobbet. Samtidigt har digitaliseringen accelererats och möjligheten att jobba på distans har öppnats upp för flera.

Många hade nog länge funderat på ifall det verkligen behövdes en timmes pendling in till kontoret varenda dag i veckan men inte vågat testa. Pandemin har tvingat folk att prova på.

Det som blev påtvingat av smittan har numera blivit normalt. Få arbetsgivare planerar att kräva av folk att sitta i kontoret alla dagar i veckan efter pandemin. Att jobba på distans har visat sig fungera så bra att att sitta på en stol i kontorslandskapet bara för att känns numera gammaldags och nästan lite barnslig.


Mycket kommer nog fortfarande skötas på distans och via videomöte framöver. Det blir helt enkelt inte sig likt efter pandemin. Och det är bra för att det öppna mer möjlighet att välja vart man egentligen vill bo.



För även det har pandemin gett oss utrymme för att tänka över: Vad är det som är viktigt i livet och hur vill jag egentligen ha det för mig och för familjen? Vart vill jag bo om jag kan välja fritt?

För många har nog resonemangen blivit att kostnadsanvändningsräkningen går inte längre ihop för livet i stan när de urbana problem ligger framme medan livet i glesbygd blir allt mera uppkopplade. Eller snarare sagt så har landsorten varit uppkopplat länge och många av de utmaningar som traditionell förknippas med gles bebyggda orter finns inte längre kvar i samma utsträckning. Men det var först när Stockholmare tog med datorn till sommarstugan att de fick prova på och se 2020-talets glesbygdsrealitet.



Storstadsflykten i sviterna av covid 19 är en faktum. Och det är en stor möjlighet. Både till både gamla och nya glesbygdsbor såsom till alla aktörer i gles- och landsbygden. Och även till städerna som får möjlighet att återuppfinna sig och kanske trassla upp en del av de knutor som har uppstod under åratal av okontrollerad invandring där allt fokus har behövds lägga på att hinna med med bostad och infrastruktur.

Nu gäller det att kavla upp ärmarna och tar tillvaro momenten när vi strax ska in i vad spås vara en hittills okänd ekonomisk och kulturell återhämtning.

3 visningar0 kommentarer

Senaste inlägg

Visa alla