Varan historia

Intervju med Ares Habitats grundare Dr Magdalena Pfaffl

A: Hur kom det att du gav dig in just på avlägsna byar?

M: Tidigare i mitt liv bodde jag i en liten ort i den australienska Outbacken. Det var bara röd öken i tiotals mil runt omkring - och en helt fantastiskt community av folk som kom från lite överallt i världen. Ett riktigt speciellt ställe. Därifrån kommer min inspiration.

A: Vad är det då du har forskat om?

M: Ett slags glesbygd som betecknas som heterotopisk glesbygd. Det handlar alltså om ganska isolerade orter som tillämpar en livsstil som skiljer sig från storstadsnormen. Heterotopiska byar blir levande laboratorier: Invånare som lever efta sina egna villkor och skåpar det samhället de själv skulle välja att leva i får ofta en stor drivkraft och innovativ tänk. Då kommer det fram mycket smarta och modiga nya lösningar.

Det handlar både om glesbygdens egna utmaningar - hur säkrar jag upp servicen när det är inte så tät befolkat - och om de utmaningar samhället i stort står inför. I glesbygden provar man fram sig till cirkulera och hållbara samhällen och många som bor där jobbar med teknologiska lösningar till en koldioxidsnål framtid.

"I glesbygden provar man fram sig till cirkulera och hållbara samhällen."

A: Vad tror du folk borde veta om avlägsna byar?

M: Bilden som tyvärr finns kvar att landsbygden ligger bak stämmer inte alls på många glesbygden. Det är istället mycket dynamiska orter med en hög och modern livsstandard. Många som bor på glesbygden är mycket högutbildade och har ett entreprenöriellt tänkesätt.

Det är inte heller sant att landet bara avfolkas. Det är en missuppfattning som föddes när man kollade enbart på antal yngre som bor i glesbygden. Men att det inte finns några 20-åringar är ju inte konstig när folk flyttar till stan för att utbilda sig! Fast sedan när det är dags att skaffa familj är det många som flyttar tillbaka och det fångar inte statistiken.

A: Hur kom du på glesbygdsdatabasen och vad är ditt mål med den?

M: När jag var ut och intervjuade glesbygdsbor till min doktorsavhandling insåg jag att dem hade allihopa hamnat i orten på grund av familjenätverk eller slumpen - kanske att det fanns jobb i närheten eller att sambon hade koppling till just den byn. Jag började undra hur någon som inte har den historiken skulle kunna leta sig till rätt ställe och hittade ingen riktigt svar. Samtidigt kom det ju också fram i forskningen att det finns en otrolig mångfald bland glesbygden. Granbygden kan vara helt olika och hamnar du på fel ställe så blir flytten kanske inte hållbart. Så det är verkligen viktigt att hamna rätt.

"Ger jag alla som vill flytta den möjligheten att hitta rätt och matchas med rätt ort så har jag lyckats med projektet."

När avhandlingen blev klart och jag funderade på hur den skulle kunna ge nytta kom idén med glesbygdsdatabasen. Jag ville nog att möjligheten till att flytta till glesbygd blir mer jämställd och mindre beroende på vart du kommer ifrån än det är idag. Ger jag alla som vill flytta den möjligheten att hitta rätt och matchas med rätt ort så har jag lyckats med projektet.